Kapitel 3
Någonstans hördes en klocka. Så långt bort. Men närmre och närmre kom det, och tillslut slets hon ut ur drömmarnas värld och insåg att det var hennes mobil. Klockan var sju igen. Hon gjorde det vanliga, satte sig upp, sträckte sig, slank i morgontofflorna och gick mot spegeln. Idag lät hon borsta igenom håret och ha det utsläppt. Ett par gråa mjukisbyxor och ett vitt linne. Det blev bra för idag, det ser ändå varmt ut ute. Hon skippade frukosten idag. Hon kollade på sin mobil, inga nya meddelanden. "Det var konstigt, Oscar brukade ju alltid smsa" tänkte hon för sigsjälv. Hon gick och satte på sig sin jacka och sina skor, hon tänkte inte bli sen till bussen denhär gången.
Väl på skolan så såg hon Oscars bil på parkeringen. Hon gick mot den, i hopp om att han skulle vara där. Hon kom närmre. Hon stannade upp, vad var det? Hon kollade för att urskilja att det var 2 styckna i bilen. 2 människor. Hon gick fram lite lätt och kollade in. Där låg Oscar.. och Angelica? Linas bästavän? Jomenvisst var det hon. Dom låg och kysstes. Lina kände hur tårarna kom närmre, hon slog på rutan. Oscar och Angelica rycktes ur sin kyss och kollade upp, för att se Lina vända sig om och springa i tårar. Oscar skyndade sig ut bilen. "Lina!" skrek han, men det var lönlöst. Han drog handen genom håret och sparkade på bilen. Angelica hade sjunkt ned brevid bilen med ansiktet i händerna.
Lina sprang tills hon hittade en bänk, det var i parken utanför skolan. Hon satte sig där och satte armbågarna mot knäna, händerna i ansiktet och bara grät. "Varför?" kom det upp i hennes huvud. Hennes pojkvän hade precis bedragit henne med hennes bästavän. Vart otrogen. Hon kollade upp för att andas, torkade tårarna och tittade sig omkring. Där på gräset satt den nya killen, han tittade på henne.
-Vad fan glor du på?! skrek Lina med gråten kvar i halsen. Killen slutade inte kolla. Istället reste han sig upp och gick mot henne. Han satte sig brevid henne på bänken.
-Hur mår du? frågade han med sin silkeslena röst. Det såg ut som han faktiskt brydde sig.
- Vad ser det ut som? frågade Lina lite irreterat.
-Har det hänt något? frågade han och la handen på hennes axel. Hon ryste, hans hand var så varm och mjuk.
- Varför skulle jag säga det till dig? sa hon, men kunde inte låta bli att vilja berätta allt. Han la armarna om henne, det kändes som han visste att hon vela bli kramad. Hon började gråta. Han klappade henne på ryggen, som om det var okej. Hon bara var där, i hans famn och grät. Hon kom på sigsjälv, och började skratta lite smått genom gråten. Han kollade på henne, med sina fina bruna ögon.
-Ska vi gå till busstationen? Det finns en toa där, du kan tvätta dig.. Din.. Eh.. Mascara har runnit, du kanske inte vill vara svart om ögonen i skolan? sa han. Jag skrattade lite åt han, och nickade. Han tog min hand och drog mig med sig. Det kändes bra. Jag mådde dåligt, han var här. Detta hade aldrig hänt med Oscar. Jag har inte vågat gråtit framför Oscar för senaste gången han såg en tjej gråta kallade han henne en patetiskt uppmärksamhetshora. Men detta kändes okej, det kändes bra.
Vad kommer hända? Kommer Oscar och Lina lösa det? Vad händer med Justin? 4 kommentarer för nästa!
Kommentarer
Postat av: Alex
JAAA! MEEER!
Postat av: IDALINA
SÅ JÄVLA BRA SÅ JAG DÖR
Postat av: Anonym
Skit bra!:D
Postat av: Anonym
Meeeer!! :D
Postat av: Anonym
SÅ SJUUUKT BRA MER NU OK
Trackback
